Blackout och annat

Jag satt på en stol i rummet bakom föreläsningssalen. Hörde sorlet. Gymnasieungdomar - välartade, vänliga. Jag hade haft en behaglig tågresa ner. Var väl förberedd. Ändå - den där plötsliga tanken som attackerade: Tänk om jag plötsligt inte minns vad jag ska säga, om jag får en blackout, om jag står där och svamlar, stammar, tystnar...

Den där rädslan kommer ibland. Det har aldrig hänt, men det är otäckt bara att få den, att krympa till en pytte-Johanna som varken kan läsa eller skriva och definitivt inte stå framför folk och prata.

Sedan gick det av bara farten. Jag babblade på som attan - efteråt mindes jag knappt vad jag sagt, men jag tror det gick okej - samtidigt som det där andra märkliga dök upp, som sker ibland med mig när jag föreläser.

Hjärnan delar liksom på sig. Jag svävar upp i ett hörn i taket och betraktar mig själv, där jag står och pratar, och jag hör att jag säger något men vet inte vad. Ja, och så sitter jag kvar där i hörnet en god stund och tänker på allt möjligt, bland annat kommande romaner... Samtidigt är den andra delen av mig kvar nere på golvet, och den delen av mig är väl medveten om att den andra delen av mig sitter uppe i taket och gör allt annat än sitt jobb (det vill säga föreläser)... Knepigt? Mystiskt? Vanligt? Någon mer som varit med om någonting liknande?

Det händer mig, som sagt, lite då och då. Både black-out-rädslan och hjärnan-delar-sig-grejen. Till en början blev jag rädd, ja jätterädd faktiskt, men nu har jag vant mig, vet att det går över, vet att jag (troligtvis) inte kommer att få en blackout, vet att mina båda hjärnhalvor kommer att fogas samman igen, bli en enda Johanna, en enda tanke.

Idag - en hemmadag. Sitter och skriver i mitt mysiga rum. Tog en långpromenad genom villakvarteren. Inbillar mig att jag fått en första liten fräken.


Kommentarer
Postat av: Jessica (ord och inga visor)

åh, vad fin din blogg är. Jag har sagt det förr men säger det igen ändå, sådetså. och jo, den där obehagliga känslan av att ena halvan av hjärnan flyger iväg har jag också fått ibland, vet inte riktigt vad det kan bero på. skriver du på heltid? det är min dröm att kunna göra det, att slippa jobba. ser fram emot att läsa din senaste när den kommer på pocket, du är en av mina absoluta favoritförfattare!

2009-03-31 @ 21:30:16
URL: http://ordochingavisor.se
Postat av: Johanna

Ja, jag skriver på heltid. Fast författar-yrket handlar inte bara om att sitta och skriva utan också om just föredrag på skolor, bibliotek mm. Än så länge har jag klarat mig ekonomiskt på det, mycket tack vare stipendier. Jag älskar mitt jobb och skulle aldrig vilja byta, men det är också väldigt ensamt många gånger och så den ekonomiska ovissheten förstås. Men jag har - för det mesta - gott självförtroende och tror att det kommer att gå bättre och bättre (också kommersiellt). Lycka till med skrivandet! Och tack för uppmuntrande ord.

2009-03-31 @ 22:23:03
Postat av: Anna

Hej Johanna!

Har du haft funderingar på att hålla i en skrivarkurs på t.ex. folkhögskola?

2009-03-31 @ 22:45:28
Postat av: Johanna

Anna: Jag fick frågan en gång, men då kunde jag inte. Men visst, det vore roligt att prova någon gång.

2009-04-01 @ 10:07:11
Postat av: A

Hej, du var på vår skola idag (Västerhöjd). Hoppas att det kändes okej. Och att du inte kände dig dissad för att för få ställde frågor. Jag hade massa frågor, men även en dålig dag. Gick därför därifrån istället.

Jag är glad att det gått så bra för dig! Gillar ditt sätt att skriva.

Stor kram, och njut av solskenet!

2009-04-02 @ 15:43:53
Postat av: Johanna

A: Tack! Nejdå, kände mig inte alls dissad. Det blir ofta lite tyst i stora grupper. Många kom fram efteråt och pratade.

Tack för din hälsning - kram tillbaka!

2009-04-02 @ 17:31:43
Postat av: Louise

Läste ut Sos från mänskligheten igår, en underbar bok, bland det bästa jag har läst. Tack!

2009-04-02 @ 20:59:33
URL: http://louisekarin.blogg.se/
Postat av: Elin

Hej Johanna :)



Jag har nog läst alla dina böcker tror jag! Du skriver fantastiskt bra måste jag säga! Jag håller emd på att skriva en bok, en självbiografi men har kommit lite ur kurs... så jag tänkte fråga om hur du lägger upp ditt skrivande? Hur många timmar per dag? Har du något word count mål?

Andra rutiner eller tips på hur man får tillbaka klistret i baken så man verkligen sätter sig ner och skriver ;) Berätta gärna! Kolla gärna in på min blogg med om du har lust :)



Tack för förhand!!!



Kramar - Elin

2009-04-03 @ 10:39:20
URL: http://www.TheWordsInsideMe.blogspot.com
Postat av: Elin



PS: Jag tror att det du upplever som att "hjärnan delar på sig" är att du blir dissociativ!

Många "känslo-människor" blir nog lätt dissociativa. Jag dissocierade väldigt mycket när jag mådde dåligt och ångesten blev allt värre. Då stängde jag av känslorna och försvann bort någon annanstans mentalt.



Vet inte om du vet hur jag menar, men hittade det här på nätet:



"Att dissociera är motsatsen till att associera. Den som dissocierar kopplar bort och stänger av delar av verkligheten. Det är ungefär som att lagra information i olika filer. Varje gång du tittar på TV och inte hör vad någon säger så dissocierar du; sorterar intrycken och stänger ute en del.

Smärta hamnar i en fil, sorg i en, glädje i en och lust i en. Men dissociation är en process som gestaltar sig väldigt olika. En del utvecklar olika personligheter som tar hand om olika saker, andra förtränger övergrepp, ytterligare andra går in i olika medvetandetillstånd och somliga stänger av sina känslor."



Aja, det va bara lite tankar ^^





2009-04-03 @ 10:50:49
URL: http://www.TheWordsInsideMe.blogspot.com
Postat av: Innie

Hej Johanna!

Jag känner väl igen mej i din beskrivning och för min del uppkommer det nästan bara just när jag föreläser! Oftast kommer det fem, tio minuter in i föredraget innan jag hittat "flytet" för dagen, men efter att den första adrenalinkicken lagt sej vid introduktionen. Jättemärkligt, en aning läskigt men som du skriver; nu har man ju för sjutton vant sej och vet att man bli hel igen på en stund. ;-)



Tack igen för en bra blogg och rent fantastiska läsupplevelser!

/ Innie

2009-04-04 @ 10:45:13
URL: http://tankestormar.blogspot.com
Postat av: Johanna

Elin: kolla vad jag skrivit under kategorin böcker, där står nog en hel del som kan hjälpa dig. Annars - hojta till igen.

2009-04-04 @ 19:31:48
Postat av: Pernilla

Hej! En dum fråga kanske, men eftersom jag arbetar som bibliotekarie och kommer att prata och berätta om din senaste bok undrar jag hur du tänker dig att huvudpersonens namn skall uttalas. Janis som det stavas på svenska? Eller Janis med ett engelskt uttal som i Janis Joplin? Jag har precis läst ut boken. Jag tycker särskilt mycket om "Jag är leopardpojkens dotter" och "Hon går genom tavlan...", men bortsett från dem undrar jag om inte det här är den av dina böcker som jag tycker är bäst. Fast jag är imponerad av hur du lyckats komponera ihop historien i "SOS från mänskligheten" också. Det känns som att du verkligen hittat ditt sätt att skriva och det känns som ett alldeles eget sätt.

/Pernilla

2009-04-09 @ 11:35:55
Postat av: johanna

hej fin blogg:) jag följer dig i bloglovin, följer du mig? Kram

2009-04-09 @ 13:13:33
URL: http://jjhanii.blogg.se/
Postat av: Johanna

Pernilla: Jag uttalar det med engelsk accent, eftersom hon är uppkallad eftr Janis Joplin.

Johanna: Jag ska kolla in din blogg.

2009-04-09 @ 16:10:18
Postat av: Håkan

Hej Johanna



Jag är verkligen ingen van föreläsare - de gånger jag har stått framför en grupp andra människor för att säga något har det skett i universitetsvärlden och då i form av presentationer av något.



Visst har även jag känt det där med att jag är "på 2 ställen samtidigt". Trots det är det inte något problem med att få sagt det som jag planerat att säga... Jag tror snarare att det är så att den som besitter förmågan "konsten att splitta sig" under föreläsning/presentation, har "superkoll" på det som den säger! Så upplevde jag det i vilket fall.



Tack bibliotekarie Pernilla för att du frågade om hur Janis uttalas! Jag har tänkt ställa den frågan flera gånger :)



Solkram fr.

H

2009-04-15 @ 10:53:00
Postat av: Karin Nolåkers

Hej Johanna!

Va bra du skriver, glad att jag hittat hit. Jag har faktiskt varit med om den där utanför sig självgrejen ett par gånger men har inte vant mig ännu.

2009-05-23 @ 00:00:45
Postat av: Johanna

Hej Karin, jag såg först nu att du skrivit. Kul att du hittat din blogg. Hoppas du mår bra!

Kramar, Johanna

2009-06-02 @ 17:09:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0